Min första kärlek
02 Jan skulle temat varit Min första kärlek.
Oj detta känns så uttjatat men jaja ni får väl hoppa och läsa detta om ni tröttnat på dem.
Jag var 16 år och var på läger gården Gransnäs. Det var en läger utbildning för alla ledare i linköpings stift. Där träffades vi, där träffade jag Andreas Hjärtström, där började allt. Men den riktiga kärleken kom med tiden. Vi blev tillsammans en månad först sen så gjorde han slut för vi hade olika liv. Jag festade inte alls på den tiden och han två år äldre festade en hel del, han träffade en annan tjej (utan några känslor för henne utan ett annat sorts umgänge mer kompis) och jag var mer den familje tjejen som umgicks med vänner och bara hade allmänt kul utan alkohol.
Så i lite mer än en månad sluta vi träffa varandra, sen så bevisa han för mig att han skulle ändra sig för att han ville att de skulle funka. Där började allt.
Vi umgicks ofta även om vi bodde i olika städer. Mina föräldrar var rätt stränga och lät mig inte sova över fören efter några månader. Från dörr till dörr var det en 1 ½ timmas resande. Att han stod ut med de är ett under men jag var så lycklig att han accepterade mig som jag var.
Vi hade 7 månader, 4 dagar, 1 timma och 40 min (jag var så besatt att jag visste till och med tiden!). Vi lärde känna varandra på riktigt och lärde oss hur varandra funkade. Vi var som bästa vänner, han var den som visste/vet hur jag mådde utan att behöva fråga utan behövde bara titta. Han visste vad jag behövde för att må bättre oavsett vad det var.
Men tiden gick och vi utvecklades, vi växte och livet förändrades. Våra livssituationer ändrades. Han fick natt jobb, vi blev olika personer utan att märka det. Livet, tiden, ändrade oss och gjorde att vi gled ifrån varandra utan att märka det riktigt själva. En av oss begick ett av de störta misstagen, den andra blev så sårad. Bara att tänka tillbaka vad som hände då, hur jag verkligen mådde efteråt får mig ledsen. men det som får mig att gråta kommer dag 24 (bland annat måste jag säga).
Men det var min första riktiga kärlek, båda glädje och sorg. Men jag lärde känna en människa för livet (hoppas jag). Och kommer alltid älska honom på ett eller annat sätt.
