En blogg om Ett liv.
varit sjuk i körtelfeber i en vecka nu. Känns mindre kul. Fast nu är jag hemma hos familjen och bara slöar, smittar kanske. Alla ska iväg och fira morbror Tony. Jag känner även om det inte smittar att sitta i samma rum osv så känns det så onödigt att ens åka dit. Jag kan inte krama någon eller busa eller ja något alls så skulle sitta dä rpå en stol och glo För om jag pratar för mycket gör det ont i gommen.
Sen om man nyser/hostar ska man göra det i armveket, det måste jag säga att jag är rätt dålig på. Men säg att jag gör det varje gång, men då finns basillerna i armen där så när man kramar någon vad händer då? Jo man lägger armen om folk och jag som är så kort brukar sikta emot huvudet med armarna och VIPS så är basilerna planterade där också. Så inga kramar.. ingen omfamning, inge hostande.. Äta är svårt vad ska jag på släkt kalas och göra då? nae inget alls.
Medans de andra är iväg och firar morbror Tony 35 år så ska jag åka hem till mig och titta till katterna och sen ta en promenad med Ebba runt strömmen. Jag tror jag gnält klart nu. Jag har inte orkat upptadera så mycket har inte så mycker att säga blir så gnälit när jag är sjuk. Måste bli frisk snart.
Sen om man nyser/hostar ska man göra det i armveket, det måste jag säga att jag är rätt dålig på. Men säg att jag gör det varje gång, men då finns basillerna i armen där så när man kramar någon vad händer då? Jo man lägger armen om folk och jag som är så kort brukar sikta emot huvudet med armarna och VIPS så är basilerna planterade där också. Så inga kramar.. ingen omfamning, inge hostande.. Äta är svårt vad ska jag på släkt kalas och göra då? nae inget alls.
Medans de andra är iväg och firar morbror Tony 35 år så ska jag åka hem till mig och titta till katterna och sen ta en promenad med Ebba runt strömmen. Jag tror jag gnält klart nu. Jag har inte orkat upptadera så mycket har inte så mycker att säga blir så gnälit när jag är sjuk. Måste bli frisk snart.
Att vara kär och förlåta.
Hur vet man att man verkligen älskar en person, eller ännu bättre efteråt hur vet man att man verkligen älskade den människan man sa "jag älskar dig" till?
Det slog mig idag. När man är tillsammans med någon är det bara så mycket känslor, men hur vet man vilka som kommer lägga sig och vilka som kommer stanna och bli stakare? Man vet inte, de är de läskiga. Det är en chansning man gör hela tiden.. Kärlek växer fram. Jag vet själv, det tar tid att älska en männsika för den den är, men det är så värt att vänta och lära känna alla sidor av den man tycker om.
Jag vet, jag hade ett förhållande för snart 3 år sen. Vi träffades av en slump men satt praktist taget ihop efter den dagen. Men månaderna gick.. det var en rätt intensiv ålder att vara tillsammans då det hände så många förändringar i livet (studenten, jobb, känslor, kroppen, tankar, m.m) men månaderna gick och mesta del var det underbart.
Det hände så mycket i livet att man själv inte hängde med och det slutade med att en av oss gjorde ett misstag. Detta misstag gjorde så ont så det är obeskrivligt, skadade nog oss lika mycket fast olika. Jag kan bara säga hur jag kände och hela min värld rasade, jag drog mig undan från allt ville bara försvinna. Det var en hemsk tid i mitt liv.
Men efter ja något år och säkert mer började allt falla på platsigen. Jag hittade mig själv.. och vi började prata igen. För jag kan säga han var min bästa vän, han kände mig bäst på alla sätt och vis! Vi har pratat så oerhört mycket efteråt att jag vet att detta misstag skapades utav oss båda men även av att det blev så stora förändringar i livet. Så efter detta så pratar vi och även om vi inte hörs varje dag, eller ens månad ibland, så vet jag att han är en av mina närmaste vänner.
Jag vet också i efter hand att jag verkligen älskade honom. För jag bryr mig fortfarande, konstigt nog, på samma sätt eller nästan. Jag bryr mig om honom som min bästa vän, älskar honom fortfarande men på ett helt annat plan jag inte ens visste fanns. Nästan som en bror, fast nae inte bror heller, finns helt enkelt inge sätt att förklara det på. punkt
Kärlek är konstigt men alla behöver det och det är viktigt att få de. Peace!
Det slog mig idag. När man är tillsammans med någon är det bara så mycket känslor, men hur vet man vilka som kommer lägga sig och vilka som kommer stanna och bli stakare? Man vet inte, de är de läskiga. Det är en chansning man gör hela tiden.. Kärlek växer fram. Jag vet själv, det tar tid att älska en männsika för den den är, men det är så värt att vänta och lära känna alla sidor av den man tycker om.
Jag vet, jag hade ett förhållande för snart 3 år sen. Vi träffades av en slump men satt praktist taget ihop efter den dagen. Men månaderna gick.. det var en rätt intensiv ålder att vara tillsammans då det hände så många förändringar i livet (studenten, jobb, känslor, kroppen, tankar, m.m) men månaderna gick och mesta del var det underbart.
Det hände så mycket i livet att man själv inte hängde med och det slutade med att en av oss gjorde ett misstag. Detta misstag gjorde så ont så det är obeskrivligt, skadade nog oss lika mycket fast olika. Jag kan bara säga hur jag kände och hela min värld rasade, jag drog mig undan från allt ville bara försvinna. Det var en hemsk tid i mitt liv.
Men efter ja något år och säkert mer började allt falla på platsigen. Jag hittade mig själv.. och vi började prata igen. För jag kan säga han var min bästa vän, han kände mig bäst på alla sätt och vis! Vi har pratat så oerhört mycket efteråt att jag vet att detta misstag skapades utav oss båda men även av att det blev så stora förändringar i livet. Så efter detta så pratar vi och även om vi inte hörs varje dag, eller ens månad ibland, så vet jag att han är en av mina närmaste vänner.
Jag vet också i efter hand att jag verkligen älskade honom. För jag bryr mig fortfarande, konstigt nog, på samma sätt eller nästan. Jag bryr mig om honom som min bästa vän, älskar honom fortfarande men på ett helt annat plan jag inte ens visste fanns. Nästan som en bror, fast nae inte bror heller, finns helt enkelt inge sätt att förklara det på. punkt
Kärlek är konstigt men alla behöver det och det är viktigt att få de. Peace!
