En blogg om Ett liv.

Jag är omringad av barn hela dagarna och det känns som om jag är i himmelriket! det är barn i alla åldrar beroende på grupp osv. För den som inte vet har jag praktik i svenska kyrkan och är delaktig i de flesta barn och ungdoms grupper som finns. Det känns som om jag hör hemma bland barn.

Har alltid älskat barn och redan i tidig ålder visste jag att jag ville bli ung mamma. Men för att få barn behöver man ett stadigt förhållande, en grund i livet och så klar ha sex. Alla vet också att barn kostar rätt mycket så man vill gärna ha ett jobb och en aning ekonomi också innan man börjar ens tänka tanken. Men jag var ca 12 år när jag bestämde mig, Jag ska bli ung mamma. Jag är ung nu och inser att den drömmen kommer nog inte gå i uppfyllelse.

Det finns de människor som är oflitiga i livet som "råkar" bli föräldrar men de finns även de som verkligen är flitiga de händer att även dom blir föräldrar. Jag har alltid varit en av de som är av den flitiga "sorten". Men jag kan inte sluta tänka på hur orättvist det är. Jag älskar barn, har tagit hand om en hel del av dom i olika åldrar och olika länge. Jag vet att jag skulle klara av allt vad de innebär, jag skulle ge upp allt exakt allt. Jag som drömmer om de, jag som känner i hela kroppen att de är de här jag brinner för, inget händer... Sen för de som kanske inte alls vill ha barn eller inte mogna för de.. Jo, dom får barn. Varför? Livet är bra orättvist men de visste vi alla redan

  Barn är en gåva.